Behovet av bildning är en oändlig fråga

Nyamko Sabuni är en dam som inte gör sig till. Jag upplever henne som tydlig och modig även om jag inte håller med henne i alla frågor.
Idag föreslår Nyamko Sabuni en självklarhet som jag inte ens kan förstå att det är en politisk fråga. Hon liksom nästan ber om ursäkt för att hon vill föreslå en obligatorisk utbildning för de personer som vill bli svenska medborgare, som går utanför det svenska språket inom SFI.
Är det inte en självklarhet att vi skall utbilda alla nysvenskar i svensk moralsyn och de svenska lagar som flertalet svenskar får lära sig när de växer upp. Det gäller ju självklart vår syn på icke våld, plikter, ansvar, friheter och rättigheter. Att vårt samhälles humanistiska samhälle bygger på ett kontrakt om både rättigheter och skyldigheter i kombination med en ganska rationell verklighetssyn.
Även bildning om det sekulära samhällets grund i den vetenskapshistoria och vetenskapsutveckling som växt fram under de senaste 300 åren från Upplysningstidens början. I vilket vi också försöker bilda våra barn under de 12 år som de går i skolan.
Det rör självklart evolutionsläran, människans utveckling ur primaterna och människornas spridning över jordytan de senaste 100 000 åren. Människans förmåga att skapa konflikter och selektering i grupper och religionernas sannolika funktion i detta komplexa spel. Kosmos och Big Bang mm centrala kunskaper i en sekulär världsbild.

När jag sedan lyssnar på dagens Studio 1 i radion och samtalet om varför det finns så få kvinnliga chefer och styrelseledamöter inom svensk industri och börsföretag så känner jag att behovet av bildning inte bara gäller personer som kommer som nya invånare till vårt land.
I studion sitter ett antal personer, någon man och flertalet kvinnor och hetsar varandra nästan till kollektiv indignation över att det fortfarande är nästan bara män i storföretagens styrelser. Dessutom försöker man håna, demonisera och skuldbelägga företag och indirekt inblandade män.
Även här behövs en kollektiv bildning i evolutionslära , naturlig och sexuell selektion.
Inte ett ögonblick funderar man över varför det ser ut på detta sätt. Har man någonsin försökt se frågan i ett snett uppifrånperspektiv.
Vad har styrelser och chefer för egentlig funktion förutom det underordnade att vara det först synbara.
Jo att vara selektionsarenor. Dessa positioners främsta funktion är att vara ett belöningssystem och ett mål i en komplex selektionsprocess. De män som bevistar dessa platser har selekterats fram genom ett komplext spel och under resans gång har massor med män sorterats bort i syfte att skapa en manlig hierarki, eller om man så vill en manlig hackordning.
Sen helt plötsligt så vill man i denna komplexa manliga selekterade hackordning föra in “främmande element” av kvinnor. Hur skall detta fungera på sikt ? Kan det vara ett äventyr som inte är så enkelt svartvitt som många verkar tro? 
Hallå kan ni inte se de underliggande biologiska processerna.
Visst kommer det i ett närfältsperspektiv att fungera med att sätta in kvinnor i denna hierarki, men tro inte ett ögonblick att männen på sikt kommer att bli kvar på dessa arenor med samma normalfördelning.
Männen med störst avskiljningsbehov kommer att flytta till nya arenor och där göra allt för att återskapa en renodlad manlig selektionsarena. Kanske är det dessa nya arenor som då blir Sveriges framtida maktcentrum och ledande företag samt ägare av de gamla avhoppade företagen. (Riskkapitalister är bara ett exempel !)
Kvar i de mixade zonerna blir de mindre krigande och mindre tävlande männen och förhoppningsvis kan dessa män och kvinnorna klara av att konkurrera med de nybyggande tävlingsinriktade männen som startar upp nya koncerner och maktcentra.
Dessa processer kommer självklart att ta ganska lång tid och syns kanske först i ett historiskt perspektiv.

Men det finns inget som antyder att det inte kommer att bli på detta sätt.

I ingen hittillsvarande kultur oavsett patriarkat eller matriarkat  har män och kvinnor befunnit sig på samma selektionsarenor.

Eller har vi uppfunnit en ny människa.

Kanske skall vi våga ta i dessa frågor för att i senare skede inte bli alltför besvikna.