Varför befläcka det kreativa skapandet
maj 5, 2008 av Anders B Westin
Idag läser jag något som gör mig dyster. Nu kommer det jag väntat på. Moderata riksdagsmän ger det slutgiltiga förslaget där människans mest kreativa och nyskapande förmåga skall befläckas med människans mest primitiva drifter. Spel och dobbel skall “subventionera” det konstnärliga skapandet.
Vad finns kvar av ryggrad och frihet och vilken skall i framtiden kunna vara en äkta konstnär och nyskapare.
Allt blir en plojig Cowboystad med kulisser av förgylld cellofan.
Idrottsrörelsen har i sin själ redan blivit förstörd av alla kommersiella inrökta / inkrökta spel och dobbelmiljöer. Mentala blodspengar som tar bort all “helighet”.
Tänk er jazzklubben Fasching sponsrad med Bingolotto pengar. Fy fan på ren svenska! Inte en befläckad ton vill jag beröras av. Casinojazz har aldrig burit något värde förutom ytligt glitter.
Alla ryggradsideal är som bortblåsta.
Till och med konsten skall köpas för blodspengar. Samtidigt som den kollektiva dumheten växer exponentiellt. Kan någon förklara för mig varför just Kulturen skall utpekas att ha en kompisrelation till spel och dobbel. Varför kan inte Politiken istället få begära spel o dobbelpengar för sin överlevnad. Det vore väl pricken över i.
Som jag ser det skall spel- och dobbelpengarna gå in i statskassan som tragiska skampengar och riktas mot vård, omsorg, bildning och kriminalvård.
Nyskapandet skall vara heligt och placeras på människans finaste altare.
Hur kan det kännas bättre om skattepengar bekostar Fasching? Det ligger en vidrighet i det också.
Ofta är det människor med välordnade liv som konsumerar “fin” kultur. Dessa människor tycker ofta att andra ska bekosta den kultur de nyttjar. De starka utnyttjar de svaga, som vanligt.
Det är hemskt.
Daniel i detta fall har jag inte gjort någon form av värdering om skattepengar.
I grunden tycker jag att varje verksamhet skall klara sig på sin egen förtjänst.
Sedan är det ju så att vissa verksamheter behöver stödjas av vår gemensamma förmåga, som tex skolan, vården, forskningen.
Forskning kan övergå i kultur. Dvs en viss del av kulturen kan ses som grundforskning. Vilken kultur detta är kommer alltid att var utsatt för kritik.
Vad det gäller Spel o Dobbel så skuldbelägger jag inte utövaren som du möjligen förstått utifrån min övriga blogg.
Det jag skuldbelägger är vår gemensamma förmåga som inte inser att Spel o Dobbel-industrin odlar en kollektiv grandiositet som i förlängningen odlar en negativ människosyn. “Jag är vinnare och du är förlorare” och uppdelningen i starka och svaga. Det finns en uppenbar glidning i människosyn och kommersialiserad Spel o Dobbelkultur där man inte ser sina motspelare distanserar varje person från humanistiskt ansvarstagande och empati. Ungefär som modernt robotkrig där i princip skytten kan sitta på andra sidan jordklotet och döda folk som i ett dataspel. Dvs CS, men på riktigt.
Dessutom så odlas en fruktansvärd massa nollsummespel som inte bygger ett samhälle.
Lägg märke till att jag inte har något emot spel som sällskapsspel. Fem kompisar som sitter och spelar poker med insatser runt 20-100 kr kan bara vara socialt och mysigt.
Likaså lottringen i idrottsförenings avslutning. Detta bygger ingen grandiosiet utan enbart gemenskap.
Slutligen kan jag inte förstå varför man överhuvudtaget behöver koppla skatt och vinster på Spel o Dobbel till någon speciell verksamhet.
In med det i statskassan och sprid det jämnt över allt.
Varför behövs en koppling ??? Är det för att döva dåliga samveten eller ?
Jag håller med om att det är osmakligt att finansiera fina saker med spel och dobbel.
Det jag ville invända mot var just ditt exempel med Fasching. Fasching har väl finansierats en del med skattepengar vad jag förstår? För mig är det ytterst osmakligt. Fashing är ju inte bara kultur, det är ju business oxå och när jag var där för många år sen tog de rejält betalt för apelsinjuicen.
Jag är ju pokerspelare men jag tar inte illa upp om folk tycker illa om spelbranschen, jag tycker inte om den själv heller. Jag ser mig som ett “offer”, en ofrivillig hora, som gör vad jag kan för att tjäna pengar.
Daniel
Fasching fick vara en symbol för musiken som försöker vara konstnärligt fri. Jazzen är nog en av de konstformer där utövarna verkligen försöker vara fria. Jag kan beundra många jazzmusikers “ork” att vara fria med resultatet en månadslön långt under en normal arbetare, fastän de verkligen är proffs på det dom gör. (Forskning i tonerna och känslornas världar)
Skall jag förtydliga min stora aversion mot “spel o dobbel industrin”.
Jag ogillar inte personen som spelar, men jag ogillar starkt de personliga arketyper som har mage att parasitera på människors spelbehov. Jag kan inte se någon större skillnad mot en hallick eller en knarklangare.
Att släppa spelbranschen fri betyder bara att de personer som har lägst empati får en bransch att tjäna mycket pengar i. Dvs dom grabbar som jag helst vill skall jobba på något lager långt bort från makten. Nu menar jag inte spelarna utan dom som har spelbolagen, som jag kallar jävla parasiter. (men dom vet inte bättre som personer men makt ska dom inte ha)
Det är den ena sidan.
Den andra sidan ser jag dagligen och det är det jag kallar GUBBDAGIS. Massor av män (multiplicera antalet med antalet timmar, Det blir en grymt stor siffra per dag ) står i dessa spelbutiker och glor på tv - skärmar och kryssar i rutor. Nollsummespel ! Tänk om vi kunde hitta positiva spiraler där alla dessa man- timmar kunde nyttogöras ute i skolorna, inom vården eller som kreativt skapande i nya företag.
Jag är medveten om att en del män sliter som tusan på olika jobb och spelar lagom. Det är inte dom jag skuldbelägger. Det är hela strukturen.
Människan är av evolutionen skapad att selektera.
Låt oss selektera på sådana arenor som bygger ett land och en kultur.
Jag förstår vad du menar och jag håller med. För min egen skull vill jag ha en liberal spelmarknad men vore det så att jag bryr mig om samhällets bästa så skulle jag helt klart föredra en mycket reglerad spelmarknad.