Det skrivs och pratas väldigt mycket om pedofiler i dessa dagar. Nu senast hela morgonen på radion och en blänkare i SVD. Polisen hinner inte med att utreda alla pedofilbrott. Polisen på radion sa att det nu för tiden inte handlar om hundratals till tusentals bilder, utan om miljontals bilder i vissa utredningar.
Vid varje tillfälle som frågan kommer upp i media, så tänker min hjärna :
Hur konstruerar man en pedofil !
Är det genetiskt ? Är det hormonstörningar under mammans graviditet ? Är det allvarliga underlåtelser från föräldrarna vad gäller anknytning och kärlek ? Har alla pedofiler själva råkat ut för tidiga övergrepp ?
Eller krävs samverkan av alla uppräknade faktorer ?
På ett känslomässigt plan så har jag så oerhört svårt att förstå, eftersom jag själv befinner mig på andra sidan av universum. Jag kan helt enkelt inte leva mig in i deras drifter. Inte en molekyl av känslomässig igenkänning.
Det är väl därför jag vill förstå på det intellektuella planet. Hur går det liksom till att bli så känslomässigt trasig och driftmässigt centrifugerat omblandad. Amygdala har bytt plats med Neocortex.
Om vi förstod mer så kanske vi kunde jobba förbyggande istället för att jaga innehållet på hårdiskar och upptäcka redan begångna övergrepp. Lite sent med tanke på alla själsliga skador som finns bakom varje bild utav alla dessa miljoner av bilder. (Är det vissa av framtidens pedofiler som finns på fotografierna ?)
Tyvärr så är media som alltid väldigt ointresserad av intellektuella frågor och kunskapens djupa svarta hål.
Som vanligt gäller främst demonisering, skrämmas och skapa rubriker.
Fy tusan va trist och urbota korkat ?
Sedan tänker jag om detta med journalister. Vad får de lära sig på högskolan!
Och i Huddinge säger man upp en barn/familje terapeut som kanske kunnat hindra några Pedofiler från att konstrueras. Om detta skriver man i DN.
Jag undrar om inte pedofili är en typ av överslagshandling (i brist på bättre ord) där strävan efter en oskuld (men könsmogen) partner tar sig i uttryck att man går ner i åldrarna, ända tills man ger sig på icke könsmogna individer.
Geoffrey
Ordet överslagshandling är nog rätt så relevant.
Men det beskriver inte varför.
Min fru jobbar med frågor besläktade med detta.
Teorierna verkar hamna i sk kombinationsfaktorer.
Man pratar om genetiska sårbarhetsfaktorer, i kombination med allvarliga brister i Anknytning, dvs extrem typ A eller C anknytninsmönster och dessutom ”toppat” med övergrepp mot den unge pojken precis i övergången till puberteten, vilket då leder till att sexualdriften felkopplas mot andra tunga delar i Jaget. Det uppstår ett tvång som ger ångestavlösning då att det sexuella jaget möter barnet.
Mannen (pedofilen) blir tillfälligt befriad från ångest ungefär som tjejer som skär sig blir ”befriade” från psykisk smärta av det fysiska blodiga snittet och smärtan.
Den manliga sexualdriften är så stark att den vid ”felkoppling” blir en överstark kraft som pedofilen inte klarar av att stoppa, samtidigt som han längtar efter det lilla barnet i sig själv. (Total sammanblandning i Jaget och Detet för att använda lite Freud.)
Men frågan är hur vi i tidigt skede skall hitta dessa pojkar som håller på att bli konstruerade till Pedofiler. Eller kan man lära upp föräldrar i hur dom absolut inte skall bete sig.
Läste i DN idag att man i Huddinge har haft en
förskoleterapeut, med syfte att kunna hjälpa familjer som är på glid. Hon skall nu sägas upp, eftersom skolförvaltningen anser att skolan bara skall jobba med pedagogiska frågor och inte det sociala.
( http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=799916 )
Intellektuell kollaps anser jag eftersom min bestämda uppfattning är att vi skall arbeta med sådant som fungerar oavsett vilka ord som vi använder för att definiera sysselsättningen.
Kanske skulle denna terapeut hindra 11 st framtida Pedofiler från att konstrueras.
Vem vet!
Det är just detta som är så besvärligt med apparaten människan. Komplexiteten !
Nu är det ju så att allt under 18 år räknas som barnporr. När dessa miljoner bilder och filmer nämns så är en stor del av det på tjejer i åldern 13-18, alltså på könsmogna individer. Om man tänder på könsmogna individer, även om de råkar vara under 18 så är det ju inte pedofili. Man bör inte blanda ihop saker, då blir det galet.
Robert
Jag skrev enbart vad polisen sade.
Det inte siffrorna på antalet bilder som intresserar mig.
Det är orsakerna bakom faktisk pedofili, dvs det sexuella intresset av icke könsmogna barn.
Att det blir vissa gränsdragningsproblem är ofrånkomligt.
De som vill slira brukar ha en anledning till det. I detta fall kallas det för hebrifil.
Hej Anna
Jag tror att det heter Hebefili intresset för gränslandet.
Det är väl bara en variant. Eftersom jag på denna blogg behandlar det mesta sett ur ett evolutionsbiologiskt perspektiv så är detta med gränsland och variation en naturlig konsekvens. Evolution bygger på variation och variationen är i teorin normalfördelad från minus oändligheten till plus oändligheten. Ett annat ord att använda kan vara gradualitet.
Faktum kvarstår, vetenskapen är inte klar över alla samband. Hur mycket är biologiskt kodat och hur mycket är kulturellt kodat.
Kan man vara pedofil fastän man haft en maximalt kärleksfull barndom och uppväxt. Det bästa för vårt förstånd är nog att Pedofil i så hög grad som möjligt är socialt och kulturellt betingat.
Är egenskapen biologiskt förkodat blir det lite svårt att förstå vad evolutionen har funnit vara OK! Vad kan det för evolutionär fitness i att vara sexuellt intresserad av barn. Hur mycket jag än anstränger min logikhjärna kan jag inte se de tydliga sambanden. Det enda som kan få mig att förstå är om man ser det som en fråga för ”standardavvikelsen” . Dvs det är en evolutionär hållbar strategi att visa intresse för unga kvinnor, eftersom unga kvinnor har förmågan att hinna föda många avkommor. Men egenskapen av att vara intresserad av unga kvinnor kan således ”slå över” i gränslandet. Sårbarhet för pedofil läggning, skulle därför kunna ses som en statistisk konsekvens av att mannen skall visa intresse för de kvinnor som ”hinner” få många barn. Att ca 1 % av männen kan bära på pedofil läggning skulle då ses som en ”nödvändigt pris” att betala, för att mannen i allmänhet skall ha en evolutionärt hållbar strategi i att vilja medverka till så många avkommor som möjligt. (OBS! Bara ”forskande” hypoteser från min sida!)
Åtminstone jag vill dock att egenskapen Pedofili och och viss typ av gränsfall av Hebefili skall vara behandlingsbar, bara vi hittar rätt metoder.
Sen måste vi vara kloka och förstå att det finns mycket besvärliga gränsfall av alla möjliga sorter. Vi kan ju inte skuldbelägga den något för gamle pojken som råkar bli förälskad i den något för unga flickan.
Det är ju inte alls pedofili eller hebefeli, utan bara olyckliga omständigheter utifrån de lagar och regler som vi av självklara skäl måste ha i ett modernt samhälle.
Intressant diskussion, det där med evolutionen. För att inte tala om den KBT inriktade tanken med amygdala och neocortex. Neocortex är ju dessutom en ”ny” del av hjärnan i ett evolutionistiskt perspektiv. Men vad vore människan idag utan dessa två? Mer primitiv…
Men pedofili kanske inte är kopplat till sex med unga fertila kvinnor. Det verkar mer i mina ögon vara en kulturell sak. Att man väljer unga fertila kvinnor, väl unga i vissa kulturer kan väl jag tycka.
För mig är pedofili något annat. Är väl inte så himla insatt, men kan tycka som du, Anders, att man känner sig som från en annan planet i relation till pedofilens gärning.
Jag är nog ganska övertygad, dock utan vetenskaplig grund, att en pedofil har känslomässiga djupa ärr i amygdala. Kanske är det som med psykopaten, nästan omöjligt att bota?
Forskning som jag känner till är att mer än 90% av prostituerade kommer från en bakgrund där de utsatts för övergrepp. kanske är det så även med pedofilen….?
Hebefili räknas inte som något sjukligt (ej heller onormalt) – efter 15årsdagen är det dessutom inte olagligt med relationer mellan en äldre och en yngre individ. Varför anser du då, Anders, att det ska vara behandlingsbart? Visst finns det länder där man inte får ha sex förrän man fyller 18, i Sverige är dock den lagliga gränsen för sexuella handlingar 15 år (är partnern jämngammal så får man ha sex även under 15 års ålder).
Nicke
Jag skrev inte om hebefili. Jag skrev om pedofeli.
Eftersom jag klassar mig som naturvetare så inser jag problemet med gränsdragningar och dessutom alla statistiska fall.
En ung man kan självfallet bli kär i en något för ung könsmogen flicka utan att detta kan klassas som sjukligt. Det är väl snarare väldigt vanligt att en 16 årig kille kan bli kär i en flicka som är 13-14 år.
Problemet är väl den praktiska hanteringen. Juridik kräver förenklingar och kan inte tåla alla naturvetenskapliga förklaringarna.
Man tvingas sätta en gräns och bygga ett tabu. Detta skapar naturligtvis ”offer” på gränsen.
Jag har ingen lösning på denna problematik.
Vad gäller pedofeli kan detta aldrig bli socialt accepterat. Det är en omöjlighet i ett modernt välfärdssamhälle.
Men det hindrar inte att det finns förklaringar. Vissa avvikelser är säkert behandlingsbara medan andra inte är det. Mitt inlägg handlade delvis om detta problem.
Har man en pedofil läggning så är man enligt mitt sätt att se på livet inte att skuldbelägga. Däremot tvingas man acceptera att samhället aldrig kan acceptera denna läggning. Det är ett absolut tabu.
Kan man då minska sina drifter/tvång genom olika behandlingar så får man en möjlighet att leva ett mer socialt accepterat liv.
Konstigare är det nog inte.
Det finns förklaringar till allt även om vi inte förstår de komplexa gråskalorna.
Jag har läst att vissa vill likställa pedofeli med homosexualitet vad gäller biologisk förklaringsmodell.
Även om det skulle visa sig att det finns genetiska eller hormonella förklaringar så kommer aldrig pedofeli att kunna likställas med homosexualitet.
Av den enkla anledningen att vi måste skilja på barn och vuxna. Hela vår ansvarskultur bygger på denna uppdelning.
Barn måste betecknas som sårbara. Det ligger i sakens natur i ett humanistiskt samhälle.
Att det sedan finns en problematisk gränsdragning mellan barn, ungdom och vuxen får vi alltid leva med.
Det är ju bara att se den senaste p-pillerdebatten där läkare som skriver ut p-piller till barn under 15 år kan tänkas bli åtalade för medhjälp till våldtäkt. En juridisk/kulturell konsekvens som inte har med naturvetenskap att göra.
Du skrev så här – ett korrekt citat:
”Åtminstone jag vill dock att egenskapen Pedofili och Hebefili skall vara behandlingsbar, bara vi hittar rätt metoder.”
Varför påstår du att du inte syftade på hebefili?
Du skriver om juridik. Juridiken accepterar all former av relationer så länge den yngre är över 15 år (ej inom familjen dock). Det räknas inte heller som onormalt eller sjukligt så länge den yngre är könsmogen (hebefili).
Du har fel när det gäller risk för åtal för att ha skrivit ut p-piller till den som är under 15. Detta eftersom den som är under 15, enligt lagen, får ha sex om partnern är jämngammal. Det står klart och tydligt – det borde du kanske kolla innan du far med osanning. Oavsett detta finns det ingen risk för åtal. Då skulle åtalsrisk också föreligga för den som säljer kondomer till den som är under 15.
Nicke
Min inlaga handlade om pedofili.
Sedan var det en tjej som kommenterade om hebefili. När jag skrev den raden som du refererade till var det lite i flykten.
Jag ville inte debattera hebefili. Läs min inlaga igen så ser du.
Du hugger på en rad i en blogg. Ibland blir texten lite yvig utan att man menar illa.
Det är besvärliga gränsdragningar som jag inte fullt ut kan hantera i stunden.
Det finns säkert fall av hebefili som jag ogillar och andra som jag fullt ut kan förstå och respektera. Om däremot vuxna män låt oss säga i 25-65 års åldern är ständigt på jakt efter 13 åriga flickor så klassar jag det som något som borde behandlas i terapi.
Det där med p-piller som jag skrev om refererade bara till de nyhetssändningar som varit de senaste dagarna.
Jag far inte med osanning när jag endast refererar till nyheterna och efterföljande debatt från veckan som gått.
Om man skriver något man inte menar i ”flykten” – då redigerar man i efterhand. Det står ju fortfarande pedofili OCH hebefili…
Nicke.
Vad är du ute efter.
Vissa personer som har hebefil läggning är säkert i behov av terapi. Nu menar jag inte killar i 15-18 ålderns som råkar bli kär i en 13 årig flicka utan självklart vuxna män som har en total upptagenhet av den mycket unga men könsmogna flickan.
Jag har en sträng sexualmoral. Så dessa herrar bör då gå i terapi.
Jag tror på jämställda relationer av total ömsesidighet.
Parrelationer skall alltid baseras på frihet från över och underordning.
Jag kan ändra till ”viss typ” av heberfili som en verbal kompromiss.
Förresten: Strax under den för dig förhatliga textraden så har jag ju skrivit om ödmjukhet och förståelse över besvärliga gränsfall.
Jag tycker i grunden att jag varit ödmjuk i orginaltexten. Det kan ju vara du som läser in det negativa likt en målsökande robot och samtidigt så missar du de mer förklarande, uppmjukande och ödmjuka textdelarna.
I grund och botten har jag faktiskt skrivit en pragmatisk och resonerande inlaga från första början, just för att försöka hantera den annars så vrålarga demoniseringen.
Men det verkar du ha missat.
Nej, jag har inte missat din nyanserade, sansade text, jag tycker att den är mycket bra (och pragmatisk) i de flesta avseenden. Den dras dock ner av den ”förhatliga textraden” som jag anser blandar ihop två företeelser. Den ena (pedofili) anser även jag vara grund för terapi (i likhet med övriga samhället) – jag har inte på något sätt antytt att jag tycker att pedofilen bör AGERA på eller upprätthålla sina känslor. Tvärtom håller jag med dig – pedofilen lider ju oftast under sina förbjudna känslor.
Hebefili är däremot en mer komplicerad fråga. Varkens jurister eller medicinsk profession ser något onormalt med hebefili (attraktion till den könsmogna, unga människan). Mycket sällan är hebefilen UTESLUTANDE attraherad av det snäva åldersspannet – de flesta attraheras även av äldre människor. Det är ju motpartens mognadsattribut som utgör attraktionen hos hebefilen – hos pedofilen är det ju barnets attribut. Den som t ex attraheras av människor i åldern 14-50 (väldigt vanligt) är ju hebefil – men inte uteslutande.
I ditt sista inlägg blandar du ihop attraktion och parrelation. Vem har påstått att ett sexuellt, frivilligt möte mellan två människor måste leda till en parrelation?
Du skriver dessutom att du tror på jämställda relationer av total ömsesidighet – är ålderskillnad verkligen ett hinder för detta?
Jag hoppas att jag klargjort min kritik.
Nicke
Som jag klargjort med mina exempel så finns det en besvärlig gråskala i detta.
Fall 1: Unga män/pojkar blir attraherade/kära i unga könsmogna flickor. Är mycket vanligt och normalt. men i den stora mängden kan det ändå gömmas en och annan person som kan behöva terapi.
Fall 2: Vuxna/äldre män som systematiskt attraheras av väldigt unga men könsmogna flickor.
I detta fall har vi något att fundera över. Jag påstår att det finns underliggande orsaker som mycket väl passar för terapi.
Här kan det mycket väl finnas inslag av över och underordning eller andra psykologiska diagnoser.
Mellan Fall 1 och Fall 2 finns en besvärlig gråskala som ingen kan vara tvärsäker över. Det var därför jag försökte använda ordet naturvetenskaplig. Någonstans mitt i denna gråskala hamnar sedan den juridiska gränsen.
Den juridiska gränsens exakta läge bestäms av den rådande tidsandan och den kollektiva moralens kraftfält.
I denna gråskala blir vissa offer för juridikens svartvita behov.
Det är ungefär vad jag försökt beskriva hela tiden.
Dessutom är det så att jag ständigt problematiserar orden ”frivilligt” och ”fri vilja”. Ur ett naturvetenskapligt perspektiv existerar ingen ”Fri Vilja”. Däremot en upplevd fri vilja som i grunden styrs av gener och tidigare upplevelser. Tvångshandlingar kan sägas vara frivilligt. Tom flickor som skär sig i armarna för att uppnå ångestavlösning kan i den förenklade världsbilden sägas göra detta av fri vilja.
Det är därför som jag ställer höga krav på moral, intoning, ömsesidighet och respekt.
Det renderar i följande meningar: ” Är du verkligen säker på att du vill ligga med mig”! Du känner dig väl inte tvingad? Vi kan vänta till en annan gång om du vill!
Jag vill inte pressa på.
Orden behöver kanske inte sägas men då skall de klarläggas med känslomässig intoning och intuition.
Där har du min moral som kanske kan sammanfattas av orden: ”Ömsesidig ömsesidighet”
Jag håller med dig – jag förstår dock inte varför du hänger upp dig på ålderskillnaden. Anser du verkligen att åldersskillnad i sig är ett hinder för ”moral, intoning, ömsesidighet och respekt.”
Dessutom kan vi faktiskt vara tvärsäkra på den ”besvärliga gråskalan”. Enligt undersökningar är en överväldigande majoritet av den vuxna population även attraherade av den unga, könsmogna människan. Det finns ytterst få människor som UTESLUTANDE är intresserade av det korta spannet 13-18. Det är grunden för att den medicinska professionen inte ser det som onormalt.
Om attraktionen till könsmognadens attribut INTE hade funnits så hade ju människan dött ut.
Nicke
Det pågår ett krig inne i en människas huvud.
Mellan amygdalas primära lustar och neocortex ”klokhjärna”
Det är ju vår neocortex som reglerar amygdala.
Varje människas neocortex är komplext som som ett universum.
I mitt neocortex finns ett stort centra för konsekvensanalys och oro.
Så stort att jag kanske lider av det.
Jag har levt ihop med min fru sedan vi var 17 år. Nu är vi 53 år. (35 år tillsammans) Vi har tre barn som snart är vuxna.
Jag har aldrig ens varit närheten av att vara otrogen.
Mitt neocortex har styrt mig till att vara extremt monogam.
Andras neocortex har ”andra program”.
Men mitt beteende har än så länge varit en ”evolutionär hållbar strategi” eftersom jag har 3 barn.
Men ändå är jag så pass ödmjuk att jag sällan dömer andra människor för deras beteenden.
Jag försöker vara noga att skilja på ”sak och person”.
Därav denna inlaga om pedofeli.
Självklart färgar mitt neocortex av sig på min moral.
Läs överst i mitt blogghuvud där jag klargör min grundläggande moraliska ståndpunkt.
Sån är jag och sådan vill jag att andra människor också skall vara.
Men jag är inte dummare än att jag inser att det är en UTOPI.
Stor ålderskillnad behöver inte vara ett problem.
Men det är en garanterad riskfaktor för andra underliggande behov.
Där har du kärnan i problemet. Det behöver inte vara, men det är ett riskbeteende.
Det är en anledning till varför verkligheten är så komplicerad.
Det är så jäkla många utfall.
Man ser mönstren först när man gör en statistisk analys på gruppnivå.
Gratulerar till ditt positiva utfall!
Jag inser också att det finns risk för problem i ett förhållande med stor ålderskillnad.
Det finns risker i många konstellationer. Ett par där den ena är arbetslös, ett par där kvinnan tjänar mer, ett par där man kommer från totalt olika bakgrund, ett par där den ena äter kött och den andra är vegan osv. Därifrån till att anse att det finns grund för terapi (baserat på en preferens inom ramen för normalavikelse) – det tycker jag är ett stort steg.
Min amygdala gör att även jag attraheras av (för) unga tjejer ibland (jag jobbar som gymnasielärare). Jag antar att min neocortex förhindrar mig från att begå eventuella misstag i de fallen
Kanske är det så att jag tar åt mig personligen, när du antyder att attraktionen är onormal…
Nicke
Jag har inte skrivit onormal. (eller)
Däremot problematisk för ett liv i ett strukturerat välfärdssamhälle med målen jämlikhet, jämställdhet, humanism, respekt mmmmmmm
I det amygdalastyrda samhället finns ingen moral.
Fråga huggormen som saknar neocortex.
Läser du vidare på min blogg så hittar du texter som handlar om detta med normalitet och sk normalfördelning.
Ta tex den senaste forskningen om orsaker till homosexualitet.
Hypotes 1) Manlig homosexualitet är en sk antagonist till den kvinnliga motpolens mycket höga fertilitet. Dvs hade det blivit en kvinna så hade hon haft preferenser för att få så många barn att den förlorade avkomman av den manliga spegelbilden ändå går med plus.
(Anlagen ligger således hos modern för manlig homosexualitet)
Hypotes 2) Gruppselktionshypotesen. Grupper av människor som haft inslag av homosexualitet har haft högre överlevnad än grupper utan.
Tesen är att homosexuella bildar ett social kitt som bildar stöd till de heterosexuella som är strikt upptagna av sin avkomma.
Dessutom behöver det inte vara antingen eller utan sannolikt både och.
Evolutionsläran pekar ut samverkan av multipla orsaker som en anledning till den stora diversiteten i mänsklig begåvning/fokus.
Just detta som gjort att vi numera är 6.6 miljarder och inte några tusen individer som Bonobon.
Ordet onormalt är ett komplext ord. I folkmun är det en moralisk värdering.
Inom naturvetenskap använder man väl orden mindre vanlig eller ovanlig eller långt ut i flanken på normalfördelningskurvan.
Vad som upplevs vara vanligt och ovanligt styrs naturligtvis av vår tidsanda och kulturella föreställning. (För 50 år sedan fanns väl inga homosexuella i den offentliga kontexten)
Men nu lever vi ett komplext välfärdssamhälle som å ena sidan värderar i stort sett varje mänsklig handling samtidigt som individualismen i stort sett vill bejaka allt.
Snacka om paradox i det faktiska utfallet.
Vem som helst får göra vad som helst så länge någon annan inte kan anses lida eller upplever sig lida av biprodukterna av allas individuella val.
Hallå! Varför är det så få som tar upp denna gåta.
Intressanta hypoteser om homosexualitet.