Michael Jackson har avlidit. En lång ångestfull resa har avslutats. Geni och själsliga skador i blandning. Det råder ingen tvekan om storheten samtidigt som jag alltid känt på mig att Michaels skador från barndomen aldrig kunnat läkas.
Vad är det hos oss människor som gör att vi likt magneter dras till människor som med konstnärliga verktyg lyckas uttrycka sina sår.
Det är nästan en aning parasiterande. Folk dras mot såren.
Vad kan då vara bättre än att låta en stor musiker utan synbara sår få spela en amerikansk folkmelodi som ett ode till en sorglig musikerkamrat.
Jag är övertygad att Michael hade njutit om han varit med på konserten på Yoshis Bar i Oakland Ca, 2004-05-08.
Bill och kompisarna Viktor Krauss och Kenny Wollesen leker med värme och äventyrslusta.
Spelglädje, rock, jazz, romantik och nostalgi i en härlig blandning!
Cd;n kan ni köpa hos cdon.com
Bill Frisell är stor.
http://open.spotify.com/track/671YriRDSQnrgluDShBWtE
Ja visst :
Jag älskar hela den cd;n och speciellt denna version av ”Madonnas” ”Live to tell”.
Det var nog Have a Little Faith CD;n som krokade mig till Bill.
Nu har jag varenda cd tror jag.